Ännu ett siluettbroderi

Det blev två till siluettbroderier (tryck för mer info) i julklapp, en till farfar som jag inte hann fota innan den snabbt skickades ner till Skåne. Den andra hann inte bli klar till juldagen då vi firade med min släkt, men nu är den klar och ska ges till mina föräldrar. Jag hade dock med den på juldagen och visade den (hade en ambitiös plan att jag skulle hinna klart med hela den bruna bakgrunden under kvällens gång, men det var släkt och barn att ungås med).

Det som är roligt med siluettbroderierna är att man tydligt ser hur magen har ändrat form, från låg till hög, vem vet om jag gör en till mig själv när magen nu förhoppningsvis sjunker igen, så blir det som en hel serie, utspridd här och där.

Gott nytt år

/Sofia

Vetekudde

En vetekudde är alltid bra att ha, det ger avslappning och lindrar värkande kroppsdelar. Senaste tiden har jag haft väldigt ont vid revbenen då den lilla bebisen behagar att ligga och trycka där för tillfället. Därför har jag sytt mig en vetekudde.

Det är verkligen busenkelt att sy en, måste dock medge att jag inte är helnöjd med den. Men så här i julstressen så kände jag att det var viktigare att få en ok vetekudde än en superbra som jag inte skulle orka göra förens efter alla dagar av julfirande.

Jag använde inget mönster utan freestylade bara, jag prövade mig fram och gjorde om några gånger, både måtten och med och utan kanaler. Kudden består av en innerkudde fylld av helt bovete (enda jag hittade i affären, men har hört att det ska funka lika bra som vanligt vete) och en ytterkudde (bra så man kan tvätta).

Måtten på kudden är ungefär 45 x 20 centimeter (15 hade kanske varit bättre) och jag ahr använt mig av 800 g bovete, funderar på att fylla på med 400 g till, men ska pröva mig fram.

Nu ska jag värma min kudde ett par minuter i micron (och komma ihåg att ibland ha ett halvt glas med vatten i micron samtidigt för att undvika uttorkning) och fortsätta läsa boken Gomorra.

God jul

Sofia

Sjal av mormorsrutor

Själva rutorna var rätt kul att virka och var inte svåra att  lära sig göra. det som blev lite segt var momenten efter, att virka in alla lösa trådar och att sy ihor alla rutor… att bara knyta ihop trådarna som jag gjorde på vissa ställen blev inte så snyggt, men det gick fort..

 

/Emelie

Gravidkjol

Som gravid är det mycket kläder man inte kan ha, de är fel storlek, obekväma eller så det som finns är fult. Nu när det snart är jul och man ska vara finklädd och fira med släkt och vänner är det alltid schyst att ha något som faktiskt både är bekvämt och snyggt. Därför har jag sytt mig en kjol.

När jag och min mamma för ett par veckor sedan var på syfestivalen i Kista så köpte jag detta tyg:

Jag tycker det är ett grymt snyggt tyg. Eftersom magen ständigt växer så blev lösningen att använda en trikå-tub som överdel på kjolen. Jag ville även ha lite mer vidd nedtill så jag kompletterade med vanligt svart bomullstyg och för att piffa upp det extra la jag även (för första gången) till spets.

Det jag gjorde var att bestämma längd på kjolen (alltså delen nedanför trikåmidjan), vilket blev strax under knät. Sedan klippte jag det blå tyget i fyra delar och det svarta tyger i 4 delar, men dessa snedställdes som kilar. Jag valde att inte göra det på det blå tyget för att antingen hade jag att välja mellan att skita i trådrak och mönsterriktning, eller att slösa bort massa tyg genom att klippa bort massor i ena ändan. Jag sydde ihop de blå och svarta bitarna.

När det var gjort sydde jag bara fast trikåtuben som jag vek dubbelt så att det inte blir några kanter och skit.

Trikåmudden är väldigt lång, men eftersom magen växer ständigt så är det bättre med en för stor som man kan vika, än att göra den i lagom storlek till nu och sen störa sig på det vid kanske nyår när man också behöver vara fin. Tanken är att sedan när graviditeten är över så är det bara att ta bort mudden och fixa en vanlig midjeöverdel (eller vad det nu heter) eller använda sig av en liten mudd.

För att piffa upp det hela la jag även till spets. Dels en bred uppe där tuben övergår till kjolen och dels en liten smal vid fållen.

Och då kan man ju fråga sig hur resultatet blev?

Så nu har jag en finkjol för en växande mage.

/Sofia

FFFs julpyssel tema: julgodis

För två år sedan hade vi strax innan jul en heldag av pyssel. Vi stöpte ljus, gjöt ljus, kokade knäck och kola, målade ljuslyktor och säkert mer som jag glömt. Det var mycket trevligt men väldigt rörigt. Så i år bestämde vi oss för att endast satsa på julgodis.

Vi gjorde traditionell knäck och kola. Vi gjorde ischoklad, både av mörk och ljus blockchoklad, även med olika smaksättningar; lime och kaffe. Vi gjorde även två olika versioner av ”bounty”bollar, alltså kokosgojs doppat i choklad.

Odoppade bountybollar

Choklad för doppning

Färdiga bountybollar

Den här gången var vi hemma hos Emelie, och i hennes hall finns detta coola konstverk.

Eftersom vi skulle hålla på hela dagen hade vi även fixat en stor pastasallad som man kunde äta när man blev hungrig.

När vi gjorde kola så insåg vi att det är bara jobbigt att göra på det vanliga sättet. Alltså att man häller ut smeten på en plåt, låter stelna, klipper i bitar och slår in i papper. Så istället hällde vi i dem direkt i knäckformar istället. Så slapp man massa extrajobb.

Sophie som hellre ville virka på sin filt av mormorsrutor fick den stora äran att diska, obs! bilden motsvarar inte det egentliga berg av disk hon fick plöja sig igenom.

Nu har vi alla grymt mycket godis som iallafall jag delvis kommer pracka på mina släktingar i julklapp, ska bara fixa någon schyst inslagning till dem.

/Sofia

Självporträtt som siluettbroderi

Jag har just färdigställt en julklapp till min mormor och morfar. Eftersom mormor är gammal syslöjdslärare är det alltid roligt att göra saker som man gjort själv. Tidigare har de fått ett broderat siluettporträtt av mig själv från då jag hade dreads. Nu har jag istället använt mig av en bild från min pågående graviditet.

Det jag gjorde var att min sambo fotade mig, sedan la jag in bilden i datorn och målade själva siluettkanten i ett ritprogram, en tydlig svart linje. Sen tog jag ett vanligt ritpapper och höll mot skärmen och ritade av. Insåg att det var lättare och smidigare än att skriva ut bilden och då kunder jag även mäta upp rätt storlek genom att hålla ramen upp mot skärmen, så slapp jag skriva ut bilden i flera olika ungefärliga storlekar.

Sedan ritade jag av siluetten direkt på väven, sen var det bara att börja brodera. Jag gjorde även detta broderi i peptit point (se emma goldman 1 och 2). Jag använde mig av väldigt många olika nyanser av grönt, tanken var inte att det skulle se ut som militärkamoflage, men det blev det ju onekligen.

De många olika färgerna i ett virvarr gjorde att baksidan kanske inte blev den finaste. Men den ska ju sitta på väggen, så man behöver ju inte kolla (även om mormor kommer göra det och så kommer det bli lite pinsamt).

För att neutralisera kamoflagekänslan så valde jag att göra bakgrunden gul så det blev lite gladare och soligt. De gula stygnen är broderade åt andra hållet så att kontrasten blir större.

Slutligen klippte jag bort den överflödiga väven och kastade kanterna, vilket är mycket viktigt, annars riskerar man att väven repar upp sig.

Nu hoppas jag bara mormor och morfar uppskattar mitt broderi och inte märker att det är två olika gula nyanser i bakgrunden. Kanske kommer orka med och göra en likadan (eventuellt av en ny bild i och med att magen har vuxit lite sen kortet togs för kanske 2 veckor sedan) som mor och far får i julklapp.

/Sofia

Bebiskofta med luva

Jag har just färdigställt en till bebiskofta. Eller helt färdig är den inte, har inte hittat knappar eller fäst exakt alla trådar, men den är i stort sett klar. Mönstret kommer från, som vanligt, garnstudion, jag har till och med använt det rekomenderade garnet. tyvärr märkte jag först i efterhand att alpackagarnet inte går att tvätta i tvättmaskin.

Koftan är mönsterstickad med rutor av aviga eller räta maskor. Den har även en stor luva, lite orolig för att den ska vara för stor så att den faller över bebisens anskikte, vilket inte är särskilt bra när de är små. Å andra sidan är koftan lite större och då är ju bebisen större när den ska ha den så det kanske löser sig ändå.

Så här ser den ut, modellen är min gamla nalle, inte riktigt samma proportioner som en bebis, men ändå roligare att se den iförd än bara platt liggande.

Den stora säkerhetsnålen som för tillfället får agera knappsubstitut är ett loppisfynd, köpte 7 stycken såna stora säkerhetsnålar som används vid ex stickning för 5 kronor för alla, hur bra som helst!

/Sofia

Förvaring av stickor och virknålar

När man håller på mycket med stickning och virkning gäller det att ha stickor och virknålar i rätt storlekar och ha koll på var de befinner sig så man lätt kan hitta de när man väl behöver de. Jag har sytt mig ett fodral med fickor för olika storlekar och former av stickor och sånt.

Det jag gjorde var att jag tog resttyg från när jag sydde det portabla skötbordet, alltså lila vaxduk med mönster. Detta fick bli utsidan. Fickorna på insidan är sydda i blått jeanstyg. Eftersom jag har så mycket stickor och grejer så behövde jag flera lager av fickor, som överlappade varandra. eftersom fickorna är sydda direkt på vaxduken så innebär det att de olika fickornas kanaler (alltså där stickorna läggs) i de olika lagerna måste vara lika stora, för man syr alla lager av kanaler samtidigt, annars går det inte.

Jag tycker alltid att det är så jobbigt att mäta storleken på strumpstickorna, därför fixade jag tygfärg på tub som jag skrev de olika storlekarna med för att underlätta. Är inte särskillt nöjd med resultatet av siffrorna, men bättre än inget.

Jag har tänkt att jag ska fixa någon form av stängning på fodralet, men än så länge rullar jag bara ihop den när den ska stuvas undan.

Nu har jag iallafall både plats för alla stickor och virknålar, jag har de även under kontroll, väldigt skönt.

/Sofia

Små raggsockor

Blev inspirerad av Sofias inlägg om att göra små babysockor.. Har däremot aldrig tidigare stickat mer än en halsduk. Kände att det var dags att göra något mer avancerat. Jag följde hennes mall här på bloggen, fast tog även lite hjälp av henne personligen… Och så här blev resultatet:

Är rätt så nöjd, men jag måste fortsätta att öva!

/Hanna