Jag har varit sjuk! så tråkigt… Idag är första dagen som jag orkar titta på datorn utan att det svider i ögonen..Inget pyssel har blivit gjort, men jag tänkte visa några fler armband i macramé (eller makramé, jag vet inte hur det stavas) som jag har gjort under sommaren..
Armbandet nedan gjorde jag med dubbelt så många trådar som den ovan.. Mönstret blir som en massa små romber.
Jag använder de som armband och även som fotlänk.
Man tar trådar, och viker de i mitten, och gör en knut så att det bildas en ögla:
Sedan arbetar man med trådarna genom att ta en tråd från ytterkanten och för den diagonalt över de andra trådarna (som på bild 7). Sedan tar man de andra trådarna och snurrar ett varv runt den diagonala tråden (bild 7). När man drar åt blir det som på bild 8, dvs tjocka taighta små öglor som bildar ett mönster. När de har snurrat alla trådarna runt den diagonala vänder du den diagonala trådens riktning åt motsatt håll och fortsätter som tidigare. På så sätt får man ett sick-sack mönster.
För att få romb-mönstret som jag har gjort ovan arbetar man med två trådar, och inte med en som på bilderna 7 och 8. Vill du göra armband som de jag gjorde ska du göra så här:
Jag använder 8 trådar här, men man kan ta så många man vill, bara det går att dela siffran med 2. De blåa trådarna i sidorna är de som förs över arbetet och som de vita trådarna ska knytas runt.
Man för över varje (blå) tråd diagonalt över hälften av de andra trådarna (de vita) till mitten av arbetet.
Sedan snurrar du de (i det här fallet) tre, vita trådarna runt den blåa, och drar åt.
Sedan gör man detsamma på andra sidan:
Nu är det dags att knyta en vanlig knut emellan de två blåa trådarna:
Nu är de blåa trådarna riktade utåt arbetet. De ska peka snett nedåt och utåt. Knyt de vita trådarna runt de blåa igen, tre på varje sida.Först på ena sidan:
Och sedan på den andra:
Nu tar man de blåa trådarna och viker dem inåt igen, snett nedåt och inåt mot mitten av arbetet. Först en sida:
Och så knyter man de tre vita runt den blåa:
Och så andra sidan
och så knyter man igen…
and so on….
and so on.. i all evighet.. eller nja, snarare tills armbandet är lagom långt.
Prova själv! 🙂
/Martina